Hem

Kulturkompensation

- Konferens om kompensationsåtgärder vid exploateringar i kultur- och naturmiljöer

Logo-Kulturlandskapet
Logo-Göteborg-stadsmusem
Logo-KTH

Konferensen arrangerades av Kulturlandskapet, Göteborg Stadsmuseum och KTH med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-anslag, och genomfördes 1-2 december 2014 på Göteborgs stadsmuseum.

Vi tackar alla deltagare för er medverkan!

Vad är kompensationsåtgärder?

Kompensationsåtgärder är ett verktyg i Sverige som används vid exploatering i områden med värdefulla kultur- och naturmiljöer.

Rio Kulturlandskapet arbetar under 2013-2015 med forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet vilket är finansierat med bidrag från Riksantikvarieämbetets FoU-verksamet. Forskningsprojektet syftar till att utreda och undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid påverkan på kulturmiljö men även med att undersöka hur vi kan arbeta med kompensationsåtgärder i framtiden.

Kommuner reglerar kompensationsåtgärder i exploaterings- och markanvisningsavtal vid upprättandet av detaljplaner. Statliga myndigheter kan införa kompensationsåtgärder, som villkor för tillstånd med målet att återskapa värden i landskapet som skadas vid exploateringar. Pådrivande i denna utveckling av kompensationstänkandet har ofta varit konsulter som haft i uppdrag att inventera kultur- och naturmiljöer, redovisa kvaliteter i landskapet och föreslå åtgärder som gottgör negativa ingrepp i miljön.

Enligt Svenska Akademins ordbok kommer kompensation från latinets compensare och används i betydelsen ersätta, uppväga, utjämna, gottgöra, kvitta eller avväga intressen mot varandra. Kompensation i samhällsplaneringen kan utifrån denna synvinkel förstås som åtgärder vilka syftar till att ersätta en negativ påverkan, gottgöra skadliga ingrepp eller återskapa förlorade kultur- och naturvärden i landskapet.

Fem grundvillkor behöver uppfyllas för att åtgärder ska kunna definieras som kompensation i samhälls-planeringen. Det måste föreligga (1) en exploatering i kultur- eller naturmiljöer som (2) leder till en ne-gativ påverkan, vilket i sin tur (3) påkallar ett behov av gottgörelse (åtgärder), som (4) antingen regleras i avtal med exploatören eller fastställs i myndighetsbeslut och som ska (5) genomföras inom en bestämd tidsrymd. När dessa grundvillkor är uppfyllda föreligger kompensation i samhällsplaneringen.

Syfte och innehåll?

Konferensens övergripande syfte var att inleda en nationell dialog och kunskapsutveckling om kompensation och dess roll i samhällsplaneringen. Kultur- och naturmiljön är en kollektiv nyttighet där exploateringsintressen och bevarandeintressen behöver balanseras mot varandra på ett bättre sätt.

Teman för konferensen

Konferensen innehöll föredrag av keynote-speakers, tre parallella sessioner med paper-presentationer samt en workshop. Dessa behandlade kompensationsåtgärder i kultur- och naturmiljöer inom följande teman:

  • Kompensation som teori, metod och praktik i samhällsplaneringen
  • Typer av kompensation som syftar till ett återskapande av kvaliteter i kultur- och naturmiljöer
  • Kulturmiljö- och naturmiljökompensation som hot och/eller möjlighet i detaljplaneprocesser
  • Kompensation som paradigmskifte i samhällsplaneringen
  • Praktikfall: För- och nackdelar med kompensation i projekt
  • Exempel på kompensationsåtgärder i planeringsunderlag

De paper som låg till grund för presentationerna kommer efter granskning att publiceras i en rapport. För kvalitetsgranskningen av texterna svarar konferensens vetenskapliga kommitté. Paper och powerpoint-presentationer från föredragen finns tillgängliga via hemsidan.

Målgrupper

Konferensen vände sig till forskare, konsulter, företag, kommunala förvaltningar och statliga myndig-heter med ett direkt intresse i planering, projektering, byggande och förvaltning av kultur- och naturmil-jöer. Målgruppen inom akademi, näringsliv och offentlig sektor omfattar:

  • Forskare vid universitet och högskolor som studerar hur kultur- och naturfrågor behandlas i arkitek-tur, kulturmiljövård och samhällsbyggande.
  • Handläggare vid länsstyrelsernas enheter för kulturmiljö och samhällsplanering som prövar detalj-planer och skydd av kulturmiljöer.
  • Statliga myndigheter (främst Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket) som utvecklar kunskapsunderlag för kultur- och naturmiljöer.
  • Kommunala tjänstemän vid förvaltningar som arbetar med planering (översiktsplaner, detaljplaner, bevarandeplaner osv) och yttrar sig över dessa planeringsunderlag.
  • Konsulter, företag och museer som anlitas för att identifiera höga värden, samt utreda och redovisa hur exploateringar påverkar kultur- och naturmiljöer.
  • Arkitektkontor som anlitas för att utveckla och gestalta förslag till ny bebyggelse i områden med värdefulla kultur- och naturmiljöer.
  • Exploatörer och byggherrar som vill genomföra projekt i områden med kultur- och naturmiljöer och ger uppdrag till konsulter att ta fram planeringsunderlag.